Blommig fredag – Min (mar?)drömträdgård!

Skönhet ligger i betraktarens öga. Därav titeln.

Min trädgård som bara varit min i 17 månader är förstås min trädgård, och min drömträdgård. Trädgården tillhör vår stuga, Hedenstorp, som vi köpte eftersom jag så länge drömt om en trädgård och min man så länge velat ha en egen verkstad. Så när vi sprang på detta lilla ställe var det kärlek vid första ögonkastet, hur tokigt det än kan verka. Tokigt? Ja, huset som blivit verkstad hade ett sönderregnat tak, luktade så surt att man knappt orkade vara där inne och röja ur, och beskrevs i prospektet som obrukbart. Trädgården var (och är fortfarande till viss del) alldeles övervuxen utav alla ogräs jag någonsin stött på; Kirskål, Knölklocka, Åkervinda, Brännässlor, Hallon, Maskrosor, Rävarumpor.. ja, You name it! Att det sen inte fanns någon väg fram till huset, utan en i princip obefintlig stig genom en alsumpskog var enda vägen fram hade tydligen skrämt iväg många, och i hela 320 dagar hade huset legat ute till försäljning. Vårt beslut att slå till var galet tyckte många (och undrade omtänksamt bakom våra ryggar om vi tagit på oss nåt vi inte skulle orka få ordning på) men inte de närmsta, som förstod att vi äntligen hittat hem. Eftersom vi har en bit att åka har vi bara haft helger och korta semestrar att arbeta på, och det kan tyckas att vi inte kommit särskilt långt i arbetet med att bli “färdiga”. Just de banorna tänker vi aldrig i dock, vilket gör att vi inte heller tröttnar. Jag tror egentligen inte att någon av oss ens ser framför oss att vi någonsin skall bli klara, och det är heller inte vårat mål, utan relationen till stugan och dess trädgård kan vackert beskrivas med ett citat av Karin Boye:

“Nog finns det mål och mening i vår färd - men det är vägen, som är mödan värd”

Jag älskar att gräva, slita, svettas, köra skottkärra, bli lerig i hela ansiktet när jag föser håret därifrån, få blåsor i händerna och bära jordsäckar över spången som numer tar oss genom alsumpskogen. Och jag kommer nog aldrig sluta med det. När de planteringar jag nu planerar i mitt huvud är klara kommer bit för bit av gräsmattan grävas upp för att få plats med mer perenner, buskar och träd.

Bjuder på några bilder från det vi kallar “framsidan” i trädgården, och visst kan man se att det har hänt en del!

Här är verkstaden, och till höger kan man se hur hallon, bärnnässlor och kirskål bokstavligen ägde trädgården när vi kom!

Det fanns mängder med sjunkna plattor i trädgården som grävdes upp och fick forma nya gångar! Det är något härligt med att inte kunna köra fram till sitt hus, tillexempel hur viljan att återanvända blir ännu större än vanligt. Jag hade nog aldrig valt de här sjöstensplattorna själv, men när de nu fanns på plats och med allt det bärande (och kostnaden) det inneburit att få dit andra plattor i åtanke kändes det liksom alldeles självklart att plattorna fick vara kvar!

Jag ville så gärna få iordning en liten gräsmattebit att kunna springa barfota på, så det dröjde inte länge innan denna yta var omgrävd, tömd på ogräsrötter och sådd med gräs! Till vänster ståtar knölklocka, men även stormhatt som dykt upp på många ställen i trädgården och bildar en sammanhållande, återkommande stomme! Bortanför gräsmattebiten där det här bara är ogrästussar har jag idag en perennrabatt under uppbyggnad. Den ska ni få följa till våren!

När gräset hade börjat spira fick vi besök, och hjälp att måla storhuset!

En dag i höstas bestämde jag mig för att de växter jag fått med mig hem från jobbet under sommaren och som var tänkta till rabatten framför verkstan skulle få komma  i jorden innan vintern, och så började jag gräva.. och slutade inte förän långt efter mörkrets tidiga inbrott!

Och innan snön kom hade jag hunnit få ner Hosta, Ormbunkar, Spetsmössa och Hasselört! Ska bli väldigt spännande att så småningom se resultatet, eftersom såväl Hosta som Ormbunkar saknade etiketter redan från början, och vid planteringen dessutom nästan helt hade vissnat ner vilket gjorde att jag fick chansa lite och hoppas på det bästa! =) Nåväl, som tur är kan man ju flytta och komplettera hejvilt så småningom!

Nu har ni fått en liten tjuvkik på min (mar?)drömträdgård, och jag hoppas ni vill följa dess utveckling framöver!

Fler tolkningar på temat hittar ni hos Bland Rosor och Bladlöss! Trevlig helg!

Ellen

Know your plot!

Efter Hèlenas tips passade jag i snöyran på att kolla in BBC´s serie How to be a gardener! Mycket bra serie, pedagogisk och grundläggande, vilket kan vara bra för såväl nybörjarträdgårderaren som den rutinerade som kanske glömt varför man gör som man gör, och bara kör på rutin utan att riktigt tänka efter.

Jag tänkte recensera, eller egentligen snarare diskutera och reflektera lite utifrån, avsnitten här i bloggen lite vartefter och börjar förstås med avsnitt 1:

Know Your Plot

Att börja en trädgårdsserie med ett program om jorden är genialiskt tycker jag! Om vi inte vet hur jorden fungerar så är det svårt att få till det i trädgården. Alla kan nog känna igen sig i att man haffat grejer i handelsträdgården som man inte riktigt har någon plats för och att det någon gång resulterat i att växten inte trivts där den hamnat. Även vikten av att verkligen följa solens rörelse genom trädgården är kanon att poängtera. Dock hade jag önskat att Alan hade påpekat hur stor skillnad det dessutom är över säsongen. Vissa platser kan visserligen vara soliga till halvskuggiga under högsommaren, men knappt få någon sol under vår och höst, och därmed inte vara lämpliga för de allra mest solkrävande växterna vi vill odla. Dessa platser kan däremot vara superba för vintergröna växter som inte tål vårsolen så bra, eller tidigblommande buskar vars knoppar kan börja svälla alltför tidigt om de står för soligt, för att sen frysa tillbaka med utebliven blomning som resultat! Så mitt tips är att se över solens gång ett gäng gånger under säsongen! Sen måste jag också kommentera att det finns en mer modern syn på jord än den Alan beskriver i sitt program. “God trädgårdsjord” är ett uttryck man ofta hittar i trädgårdsböcker och artiklar, och är även det han beskriver i programmet, men är enligt mig ett uttryck som bör ifrågasättas. Att sandjord utan inblandning av organiskt material skulle vara en värdelös odlingsjord är inte alls korrekt, utan det som beskrivs i “Know your plot” om hur växter i naturen väljer soliga eller skuggiga platser och att man utifrån den naturliga ståndorten, dvs förutsättningarna på växtplatsen, bör välja placering i trädgården gäller verkligen även för jordmånen! Vill du odla växter som normalt sätt växer på Ölands allvar så kommer du få problem om du försöker odla dessa i din paradrabatt, med “god trädgårdsjord” och hög mullhalt därhemma. Dels tål inte dessa växter den fukt som blir stående under höst och vinter i en sådan fuktighetshållande jord, dels kommer de växter som naturligt trivs i denna typ av jord växa sig stora och konkurrenskraftiga och kväva de späda växter som naturligt växer i kargare områden. Bästa boken och bästa mannen som beskriver hur man kan odla rakt i sand med väldigt bra resultat och låg skötselintensitet är förstås Peter Korn, och hans bok Peter Korns Trädgård – odling på växternas villkor! Köp boken och besök den botaniska trädgården, förutom skönheten i bokens bilder och den speciella trädgården utanför Göteborg, så är det mycket lärorikt att ta del av Peter kunskap och erfarenheter, som definitivt ifrågasätter uttrycket “god trädgårdsjord”!

Meconopsis och Trollius i Peter Korns Trädgård, bild lånad från hans hemsida.

Men som sagt, How to become a garderner är ett väldigt lärorikt program och hemsidan bjuder även den på mycket fakta, så kolla absolut in, men gör det med ögon och öron öppna för att Alan beskriver ett sätt att tänka, inte det enda sättet!

<3

Ellen